Tyskland - Tage Bentsson

Det är alltid vanskligt att skriva partireferat eftersom man tittar på partiet med färgade glasögon, och dessutom gärna efterkonstruerar lite, men så här såg det ut från min Tyska horisont:

1901 var alla snälla, och det enda aningen oväntade draget var Italiens arme till Tyr utan att förlja efter till Ven. En tydlig signal om att RT inte skulle göra sig besvär att spela juggernaut. Överraskningen för min del kom på vintern 1901 då Frankrike byggde 2 armeer. Detta sammankopplat med Simon's (Englands) diplomati fick mig att förstå att jag skulle få en F/E emot mig, och detta raserade min förhoppningar om att få ett framgångsrikt parti. Jag lyckades emellertid försvara mig ganska bra, och Frankrike körde tidigt fast. Två faktorer inverkade mycket menligt på mina försvarsmöjlighter. 1902 stod Elend i Sverige och var hotad av två Engelska flottor, en i Ska och en i Nwy. Jag lovade stöd från Den. (E saknade flotta i Nth eftersom jag bouncat ut den.) I stället för att acceptera mitt stöd valde Elend att hjälpa till att ta Den av mig, och detta kom att stå honom dyrt. Dels fick han en fiende, dels fick Simon ett brohuvud in i Ryssland. Den andra faktorn var att när jag skulle bounca Nth för andra gången så skrev jag felorder, och släppte ut Simon ett drag för tidigt i Nordsjön. Kombinationen av dessa misstag förstörde slutgiltigt mitt spel. Fram till dess hade jag bedrivit ett listigt och uppfinningsrikt försvar.

Samtidigt rivstarade A/R med samarbete mot Turkiet, som snabbt åkte ned på 2 centers. Direkt därefter gick Ryssland över till att slå på Österrike tillsammans med Frank. Detta fick två konsekvenser: Dels blev Elend snabbt så stor att han hotade att springa iväg med segern. Detta ledde till att England lovade att inställa fientligheterna mot Tyskland i utbyte mot samarbete mot Ryssland. För att detta skulle fungera var E/G tvugna att övertyga Frankrike om att gå söderut. Anders hade nu ett svårt val. Om han gick mot England skulle Elend växa, dessutom riskerade han att jag slog på honom i stället för på Simon, och då vore det klart att han skulle gå dåligt. Alternativet som han valde var att gå söderut. Säkert inte i förhoppningen att tjäna särskilt mycket på det, men han hoppades att Elend skulle försvara sig bra i norr, eller bryta igenom i söder, så att han fick hjälp till Italien, alternativt att partiet blev jämnt, och ca 7 centers skulle räcka till vinst, då skulle han fortfarande vara med i leken.

Simen fick aldrig någon ärlig chans att överleva partiet, och jag tror det var ett misstag av Elend att inte slå ihjäl Turken innan han gick på Simen. Eller det kanske bara var lite oturlig timing. Emellertid kvarstod Turken resten av partiet som en synnerligen oförutsägbar faktor. Att göra sig ovän med ALLA på brädet för tidigt kostade Ryssland möjligheterna till en bra placering. Förmodligen kunde det varit bättre att koncentrera sig mer i söder, men detta hade ju samtidigt inneburit att han skänkte Simon segern, så jag har full förståelse för hans hårdnackade motstånd i norr, men jag ifrågasätter några ryska beslut i söder.

Karl-Georg märkte jag inte så mycket av förrän 1908 då han plötsligt var uppe på 7 centers efter att ha varit nere på 2! (Det sista fick han till skänks av mig eftersom jag gärna ville kasta grus i det franska maskineriet och försöka snuva Frankrike på andraplatsen efter vad frankrike hade gjort mot mig. Jag lyckades nästan!)

Frank kom dåligt till tidigt, och hade liksom jag nästan inga möjligheter att komma bra i partiet. I början tvingades han att stödja Österrike eftersom det luktade juggernaut lång väg de första dragen. När sedan han och Elend skulle stycka Österike så kom han illa till, och fick väldigt dålig utdelning. En bidragande orsak var naturligtvis att Frankrike kom söderut tidigt, och detta blev ju nådastöten för alla förhoppningar om Italienska framgångar i partiet.

Simon slutligen. En bra diplomat, fast han inte säger så mycket. Hade 1901 övertygat mig om att gå till Bal 1902, och hade inte de franska armebyggena kommit hade jag nog varit där. Långsiktigt klokt att fokusera på Elend, och skickligt att neutralisera mig och Frankrike med kombinationen av hot och övertygande diplomati. För mig var valet enkelt: Om Simon slår på Ryssland, så slår han inte på mig, och då överlever jag! För Andres lite svårare, eftersom han, för att stoppa Simon från att vinna måste offra sin egen position, och vinnaren av detta skulle vara Elend.

Simon lät ju ocksü Anders bli 2:a genom att skänka honom Hol sista draget som tack för hjälpen.

Ett omväxlande och trevligt parti. även om det gick lite illa.

Trevlig stämning och bra arrangemang. Kommer gärna tillbaka.

Tage

[neste EOG]

[NM-finalen 04]